När du hör något och märker att hunden hör utan att stelna till/morra/skälla så beröm och belöna! :-) Visa att det är du som ansvarar för dörren genom att vänligt/lugnt med bestämt mota bort hunden från dörren innan du öppnar, lär in "gå och lägg dig" t.ex.
Spring aldrig till dörren för då blir det en tävling med hunden, gå lugnt. Knacka på bord, stolar, golv, dörrar inne och visa sen att det är du som gör det så brukar det avdramatiseras lite. Man kan även gå och öppna/stänga dörren lite och knacka/plinga på med dörren öppen så blir hunden bra förvånad och vänjer sig att det inte alltid behöver vara någon som kommer när det låter sådär :-) Om hunden hör något ute och morrar/skäller och du inte hinner avleda/belöna innan den början så låtsas som att du inte hör ett skit, de tittar ofta på hur vi reagerar :-)

Sen får man räkna med lite vakt hos chihuahua eftersom det är en larmhund, men det behöver ju inte vara överdrivet!

Tack så hjärtligt för dina tips! Knackar och plingar med mer eller mindre framsteg än sålänge haha :) Ute har det dock blivit värre. Han kan börja skälla som en tok åt människor nu också, ställer sig på bakbenen och blir liksom okontaktbar. Efter ett tag får jag med honom framåt igen men det är tufft när han använder sitt skall alldeles för mycket, lite tål jag, men det här kommer få oss vräkta känner jag. När vi ska gå ut i trappuppgången så kan han börja utan uppenbar anledning. Det låter ja.. Än värre blir det om en granne råkar vara ute vld sin dörr. Suck. Tror den här jycken behöver mycket mer socialträning b la.

#2 Så lite så! Det finns något som heter spökålder som kan komma och gå i perioder för valp/unghund, då hjälper inte den bästa träning utan det brukar gå över om man själv inte gör någon grej av det. Hunden kan skälla på sånt som den aldrig brukar skälla på. Fortsätt som ni gör och ta det lugnt så löser det sig nog. :-)
Hjärngympa och nosaktivering tröttar ut med, en valp får ju inte gå så långt så det är lite extra viktigt med den psykiska träningen (socialträning, miljöträning, tricks, sök, vardagslydnad) för att hunden inte ska lägga all energi på att t.ex. vakta.

Jag läste om någon som tränade ensamhetsträning som satte upp en lapp på dörren: "Förlåt om min hund skäller/ylar, vi tränar för fullt och hoppas det blir bra snart!" eller liknande. Rätt bra!

Jag är så nedrans ledsen på den här dagen, nästan allt har blivit fel! Klippte klorna hos en hundfrisör idag, glömde hålla under hakan så han markerade med ett bett i handen på henne, en rispa, men ändå. Hon föreslog en blomspruta att duscha med på honom när han är som mest rabiat i sitt skällande. Det känns väl sådär… Men jag är snart benägen att testa, även fast det tar emot. Sedan kom smäll nr 2, jag visste nästan att det skulle bli problem när vi hälsade på hos svärföräldrarna efteråt. Svärfar tror att han kan få alla hundar att bli hans kompis. Vi sa till honom att lämna valpen ifred om han morrar eller skäller, han kommer själv om han vill. Jag vet inte hur, men hux flux ligger valpen i famnen på honom, uppenbart spänd, men jag tänkte väl att han kanske slappnar av efter en stund när han ändå kommit upp i famnen. Suck. Vänder bort huvudet i en halv sekund och svärfar ska tvinga sitt ansikte mot hundens för en "puss" för att visa dominansen eller något oerhört förlegat, så han blev ju biten på näsan såklart. Det blödde ju så han markerade ju tydligt. Då tar han upp hunden i nackskinnet och fyar argt för att sedan droppa ner han på golvet. Både jag och min man blev fruktansvärt tagna och förbannade över detta, vi åkte hem direkt. När vi kom hem hade vi en ännu mer osäker liten kille som slokade en bra stund, upplever inte att han riktigt är sig själv ännu efter en sådan jävla upplevelse. Vi förstår ju hunden och hans signaler, han är inte en arg aggressiv best, han är otrygg i sig själv och sin nya miljö. Jag slutar snart att hoppas på mänskligheten… Och möjligheten att skapa en trygg omvaro för våran kille. Tack igen för dina råd! Var bara tvungen att få ur mig allt.., du behöver inte svara på det eller så, det var bara skönt att skriva ut. Jag har faktiskt redan en lapp på dörren för våran dvärgpudel som är en glad hoppig en, där står det att det kan ta lite tid och tålamod innan vi öppnar dörren. Som tur är har jag fått klartecken från 2/3 grannar på att han inte stör dem på något vis. Himla skönt!

Åh vad trist att folk inte förstår bättre :-( Din svärfar förtjänade faktiskt det där bettet, att trycka ner sitt huvud hotfullt nära mot en osäker hund är ju helt galet. Inte det minsta konstigt att din hund gjorde som han gjorde! Men att han sen fyade honom på ett väldigt dåligt sätt - trots att det inte på något sätt var hundens fel, är ju verkligen hur dumt som helst! Förstår att eran lille kille är ännu osäkrare efter detta :-( Det bästa ni kan göra är att försöka glömma bort allt som hänt (även om jag kan förstå att det är svårt) och vara så lugna, glada och positiva som möjligt. En nertyngd och fundersam energi känner ju hundar av på långa vägar, och det gör nog det hela ännu värre då han både är osäker i sig själv samtidigt som han känner av eran frustration och uppgivenhet som i sin tur inte ger den tryggheten han behöver. Försök jobba på eran relation med hunden, gör roliga saker tillsammans, bygg upp ett förtroende. Dogparkour är jättebra för hundens självförtroende, så det är något som säkert skulle vara jättegivande för eran lille kille :-) Kom ihåg favoritgodiset som beröm kombinerat med en jätteglad energi :-) Tycker ni ska stå på er och vara extra tydliga och bestämda med att ingen rör honom, såvida han inte själv vill det. Och när den dagen kommer då han faktiskt vill det - så vore det nog toppen om personen ger massa gott godis! 👍🏻 Hoppas allt löser sig för er, och tappa inte hoppet nu ! :-)

Håller med sophiemadeleine ovan! Jättetråkigt att höra och förstår om ni är frustrerade! :-( om man inte lyssnar och respekterar en hunds signaler och varningar kan de börja strunta i att varna nästa gång och gå på bett direkt. Man förstör psyket och tryggheten hos hunden. Försök förklara det för svärfar. Finns bra böcker om hundens språk och signaler som motbevisar dessa gamla hårda metoder.. Nu har det bara hänt en gång så jag hoppas ni kan bygga upp det igen! Kanske borde ni kontakta en hundpsykolog/problemhundskonsult för lite tips och råd? Brukar gå kurs hos en duktig tjej med dessa utbildningar som endast jobbar med positiva metoder, hon har privatträning med. Håller till i Sthlm och roslagen. Men finns fler runt i landet :-)

Tack ni är så fina och peppande! :) Gårdagen är glömd och efter lite bortskämdhet med ett svinöra på kvällen så var våran kille tillbaka. Det jag märkt dock är att hans skällande minskat drastiskt till nästan ingenting, från besatt till enstaka buffanden eller skall. Hmm vad hände här? Jag kom in på valpkurser med honom :D där kan jag börja jobba ordentligt på våran kontakt, gör det hemma också och försöker få honom att tänka, använder leksaker som vi kan leka mer gemensamt, tränar på inkallning m.m. Än sålänge är han jätteduktig med både oss och barnen. Han är ju en underbar liten filur bara man låter han! Ska i vilket fall som helst skriva på hans sele/sy fast en lapp där det tydligt står rör/klappa ej. Vi gör så nu också att vi ger okända godis som de får sträcka fram, ibland vågar han ta dem och ibland inte. Det går bra när vi är med varje sekund, men det fungerar ju inte i längden.