Beteende

Osäker vid hundmöten

2014-08-18 14:36 #0 av: Swadika

Valle har sedan vi fick honom varit extremt osäker. Det blir sakta bättre och han är så mycket bättre nu än när vi fick honom. Det jag däremot känner inte fungerar är hundmötena. Oftast går det väldigt bra utan att han skäller, han kan gnälla lite men vi har sagt att det är okej än så länge, vi ska träna bort det också men viktigast är att han inte skäller.

När vi ser hundarna först och kan locka med honom är då det går bäst, men om vi kommer runt ett hörn tex så han blir "överraskad" så det är då som han blir värst. 

Vi har försökt med allt som jag kan komma på, så vi behöver någon annan idéer och tankar för att kunna komma vidare, så tips mottages gärna!

MVH Swadika
“Once you cared about a person, it was impossible to be logical about them anymore.”
- Stephenie Meyer

Anmäl
2014-08-18 14:51 #1 av: Bill&Bull

Är ju som du skriver en osäkerhet hos honom, hade också en hund som va osäker vid hundmöten. Det enda som jag vet är bara träna, träna, träna på att stöta på hundar i olika storlekar. Samt att inte försöka tänka själv tex " tänk om vi möter en hund nu" osv. Och att han ska stanna kvar i situationen som gör han osäker tills han lugnat sig. Vilket kan vara svårt om man möter någon som vill gå vidare ;)
Men i alla fall den hunden jag tog hand om ville äta upp vissa hundar vi mötte och då gjorde jag så att han fick sätta sig ner och så vänta vi tills mötande hunden gått förbi, och det funka.

Anmäl
2014-08-18 15:07 #2 av: Michaela-N

Har inte själv haft det problemet men känner många som hanterat det bl.a. genom att ge hunden en uppgift varje gång, typ som skvallerträning. Du kan till exempel flytta honom åt sidan, sätta honom ner och be honom sitta kvar tills du säger "varsågod" och ni går vidare när hunden passerat. Ge honom belöning (klickerträning är effektivt i det här fallet!) varje gång han tittar upp mot dig/söker kontakt.


Anmäl
2014-08-18 16:35 #3 av: sophiemadeleine

Angående "överraskningsmoment" i gathörn så var faktiskt min lillkille likadan i början när jag hade honom! :)
Det tränade vi bort genom lydnadsträning och placering samt förtroende.
En förutsättning är nog att hunden vet att denne är följeslagare, och helst går fot utan att på nåt sätt själv ta kommando över kopplet. Låter man t.ex hunden springa framför i typ flexikoppel kan det nog vara lätt hänt att hunden känner att den måste ta på sig ett för stort ansvar, i detta fall emot "potentiella inkräktare" :) Även blir ju rangordningen lite fel, när hunden tillåts "leda".
I detta fall måste ju ägaren "korta in" eller dra tillbaks kopplet när hunden troligen redan hunnit skälla/gjort utfall, och att "hålla tillbaks" en hund som redan taggat upp skapar ju bara mer att hunden "vill fram".

Så en grundläggande fot-träning tror jag på, det underlättar!

I början av träningen fick jag påminna min om placeringen när han såg en hund, det gjorde jag främst med kroppsspråk, stannade ganska tvärt så jag fick en reaktion som han svarade på, därefter flyttade jag mig bestämt lite emot/framför honom. Det fungerade väldigt effektivt då han direkt återgick till sin position :)

Även att du som ledare ger ett lugnt men auktoritärt intryck på hunden. Gå gärna lite extra friskt framåt .
Ganska snart la Dior över hela ansvaret på mig, och lät sig inte påverkas av "plötsliga hundmöten" utan verkade mer fokusera på vart han skulle gå:)

I dagsläget kan jag ha honom lös vid min sida, och han låter sig inte påverkas vid hundmöten även om de andra hundarna börjar skälla osv, vilket är jätteskönt:)

Alla är ju dock olika och kanske andra metoder funkar bättre för vissa. "Skvallerträning" kan funka jättebra. Det har jag använt mig av när Dior från början tyckte det var jätteobehagligt när man parkerade bilar, oavsett om man själv satt kvar, eller var påväg ur. Även om bilen stannade till för att vänta vid t.ex väjningsplikt så blev han ångestfull.
Han blev väldigt stressad och gjorde små olyckliga "ljud med andningen". Troligen ångest över att tidigare blivit lämnad i bil längre stunder :(

Tränade som så att jag för det första aldrig lämnat honom själv i bilen, samt att jag såg till att göra bilstopp/parkering till riktigt roliga stunder:) Innan jag visste att bilen skulle stanna såg jag till att få hans uppmärksamhet /ögonkontakt. När han gjorde det belönade jag med hans favoritgodis samt ett glatt "bra!" upprepade det tills han helt släppt fokus på att bilen stannat/ parkerat, även en stund efter, sen klev vi ur helt utan stress, eftersom han inte hunnit stressa upp sig utan var helt upptagen med att fokusera på mig - och sedan få belöning :) Enligt skvallerträningsprincipen :)
Innan vi tränade på detta sätt hade hans bilstoppsångest varit ganska djupt etsad, och tycktes inte gå över av sig självt.
Just detta med att omdirigera något ångestfullt till något positivt genom denna "positivitetsträning" gjorde susen och gick ganska fort!
Det är nog viktigt dock att man inte börjar övningen när hunden allra redan hunnit stressat upp sig för mkt, så ju mer förutseende man är desto bättre:)

Medarbetare på Chihuahua
Anmäl
2014-08-18 18:52 #4 av: ChristineF

Du har reda fått superbra tips! :) Runt gathörn och i mörker m.m.. så kan det vara svårt att se ett kommande möte. Mitt tips är att alltid gå i en båge så man har största chans att förbereda sig, samma som man alltid går i båge vid möte pga att "rakt på" betyder hotfullt i hundarnas språk. Man kan också tänka att det kommer möte även om det inte alltid gör det. Man får ju inte oroa sig över ev. möten utan försöka vara beredd och lugn. Glöm inte andas, slappna av i koppelhanden och gå målmedvetet med hunden intill vänster fot. Skvallerträna och ha mumsig belöning. Prova olika metoder, i rörelse (gå i en båge förbi) eller ge sitt-kommando en bit ifrån.
Ibland på vardagar när jag slutat jobbet (tidig eftermiddag) är det inte så många som är ute och går, då brukar vi ta våran runda, ofta elljusspår och liknande områden. Där får hon gå lös och så tränar vi inkallning och vänta. Brukar vid varje sväng/backe där jag inte ser ge henne kommando sitt/ligg och vänta i god tid, det gör hon tills jag gått förbi henne och ser att läget är ok (inget möte), då får hon frikommando och blir superglad. I några fall har jag istället kopplat om det nu var något hundmöte, i möte med bara människor får hon gå fot lös eller sitta vid sidan tills de passerat. :) Men man får ju känna av situationen, tiden och hunden vad som passar bäst.
Om du vill få experthjälp så kan jag varmt rekommendera att gå hundmöteskurs (med inriktning på positiv träning, klicker och skvaller). Det var starten för oss och jag har i efterhand haft kontakt med instruktören som följer oss lite och ger tips :) Om det inte finns så brukar det alltid finnas privatlektioner där man får välja vad man vill få hjälp med.

Värd på Chihuahua 

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.